patalomminrov

Under de tre senaste dagarna har vår mor och far varit på besök. Detta har lett till att jag inte haft möjlighet att sätta mig ifred och skriva.

 

De dök upp i tisdags, vi var runt på söder och brorsan fick leta upp en väldigt bra kikare som han önskat sig i 30-års present. Vi hann med en fika och snacka lite skit. På eftermiddagen kom min moster, min morbror och ingifta moster och vi drack mousserande vin och gratulerade min trygga, fina bror. Vi besökte sedan en ungersk restaurang där jag käkade schnitzel och drack tysk bärs. 

Under middagen kändes jag stundtal sån jävla sorgkänsla och saknad efter min person att det var svårt att tugga. Tur att min bror satt på min högra sida så att jag kunde luta mig mot honom och skratta åt vad nu än han sa.

 

Mot den senare kvällen åkte vi till Tele2arena och såg Rolling Stones. Vi satt skitlångt från scenen och dessutom i ett hörn och som ni vet så gillar bas hörn. Efter fyra låtar gick jag och brorsan och köpte bärs och placerade oss i en trappa närmare scenen resten av konserten. 

Vilken tur att vi hade brorsans nya kikare med oss så man stundtal kunde se bandets ansiktsuttryck osv.

Som jag tidigare beskrivit tycker jag inte om större konserter men detta var trivsamt på grund utav att jag var med min bror under tiden samt att vi blev underhållna för en stund. 

 

Efter konserten gick jag och brorsan med P och hennes polare Robin på en krog som var belagt under Globen. Där drack vi gott och hängde runt. En del kändisar var på plats, några tuffa och skitmånga kassa.

Var på en stel efterfest i en loge efter stängning och eftersom jag är så kass på att se trevlig ut när jag inte är trevlig ägnade jag större delen av tiden att titta min bror rakt i båda ögonen eller att bita ihop så att det kunde liknas vid ett leende. 

 

Förövrigt var det första dygnet utan att prata med min person.

 

Framåt småtimmarrna tog vi en taxi hem, pappa Sten fick komma ned och öppna porten. Detta på grund utav att min bror endast har en nyckel till sitt hem. Vi tisslade och tasslade en stund innan vi somnade och när morsan väckte oss dagen efter så infann sig den otroligt otrevliga känslan av kemisk ångest. 

Jag lyckades dock styra bort den något genom att promenera ändå från Skånegatan till Östermalm någon adressish. Han gillar ju att samtala min far, liksom mig, så det passade utmärkt att han gick och pratade om diverse saker och jag kunde ställa korta frågor eller bekräfta med ett Aa, eller mm. 

 

Min far är den som är mest pepp på att jag är i Stockholm och tipsar om både det ena och det andra som jag bör göra. Han vill egentligen också vara här tror jag och önskar då att jag gör alla dem sakerna som han skulle ha gjort. Det handlar om kulturella besök, promenader, platser etc. Jag ska försöka göra en del av sakerna han tipsade om så entusiasmiskt. 

Vi besökte ett konstgalleri där Ron Wood ställde ut sin konst, den var tråkig och intetsägande. Min moster la ett bud på en tavla för 28 000, man ba WHAT?! Vi får väl se om hon köper den under veckan som tavlorna hänger. Jag blev inte det minsta imponerad och var nog ute igen efter max tre minuter. 

Under resten av dagen fikade vi och promenerade. Framåt kvällen åkte min moster hem till Västerås och jag, brorsan och päronen gick och käkade indiskt. 

Det var gott tyckte tre av fyra. Ris är inte direkt Stens favoritmat och han tyckte inte att det var nån sting i själva grytan heller.